Foto: Utsikt från Vättaberget
Foto: Gravhögarna
Sågverkens författare, Karl Östman
1876-1953
Hur man levde som sågverksarbetare har skildrats av arbetarförfattaren Karl Östman
som i tidningsartiklar och noveller väl skildrat det hårda livet.
Läs vidare på Karl Östman-sällskapets hemsida.
Foto: Karl Östman / fotograf Viktor Lundgren.
Högoms gravfält
Högoms gravfält består av fyra storhögar och flera mindre gravhögar. Varje storhög är bygd på resterna av ett långhus. Tre av de fyra storhögarna är arkeologiskt undersökta.
En av högarna innehöll fynden av Högommannen. Lyssna på Berättelsen om Högomsmannen om Sundsvalls grundande och byggande, På Facebook Sundsvall 400 år.
Tjuvholmen
Tjuvholmen, är ön som ligger mitt i Sundsvalls hamninlopp. Trots att den ligger så nära staden är det en anonym ö för de flesta av oss sundsvallsbor.
Vad finns på ön?
På toppen av ön finns ett antal stenrösen, gamla gravar från brons och järnåldern.
Vid södra stranden finns den fyr som var verksam fram till 1960-talet.
Namnet Tjuvholmen kom av att ön tjuvade vind av segelfartygen.
(När man kom förbi ön blev det drag i seglen och där av namnet Draghällan, den lilla klippan med fyren på strax utanför Essvik.)
Ön har inte alltid varit så anonym för befolkningen som nu. Vad har då funnits där?
Ett åttkantigt utsiktstorn (kastell) fanns högt uppe på ön som användes av lotsar och tullare.
I mitten av 1800-talet fanns ett reparationsvarv för fartyg samt ett par stenbrott.
Några bostäder byggdes upp i samband med dessa verksamheter.
På norra delen fanns en ångbåtskaj dit flertalet passargerarbåtar anlöpte dagligen.
En badstrand och en festplats med dansbana var ett trevligt utflyktsmål under lång tid.
I slutet av 1800 talet, ställdes en kolerabarack i ordning, som karantänplats, ute på Tjuvholmen. Detta då en del fartyg kom från kolerasmittade länder.
Med alla de sågverk, som under en tid, fanns utmed kusten, ansåg man sig tvungen att ha ett försvar vid havet. Därmed fick Tjuvholmen en militär historia. Vid andra världskriget befäste militären hela ön och en kanonstation anlades. Då var det landstigningsförbud på Tjuvholmen.
Info hämtat ur skriften ”Tjuvholmens historia” av Christer Christoffersson.
Idag finns inget landstigningsförbud men heller ingen turbåt för allmänheten att ta sig dit ut.
Tjuvholmen, en pärla vid Sundsvalls hamninlopp, att återuppliva eller ska den få ligga där anonym och öde?
Vad tycker DU?
Foto: Tunadals sågverk /Sunsvalls Museum.
Skogsnärningen
Skogsnäringen är en av Sveriges betydande basindustrier. Medelpad är ett skogsrikt område och fick tidigt stor betydelse för utvecklingen av skogs-industrin i landet och i synnerhet för vårt område. I mitten av 1800-talet, vid ångsågarnas intåg, kom Medelpadskusten att tillhöra världens sågverkstätaste område. Befolkningsutvecklingen tog fart på grund av den stora arbetskraftsinvandringen.
Det är en intressant och viktig tid av vår historia och mer om träindustrins utveckling kan du hitta i länken.
Sågverken lockade till sig stor arbetskraft och människor med olika bakgrund kom att flytta hit till Sundsvall med omnejd. I Skön ökade befolkningen från knappt 900 personer år 1840 till 11 000 år 1890 och på Alnö ökade befolkningen med 389% 1870-1900. I kyrkböcker kan man se att många kom från trakter kring Värmland och Västerbotten. Siffrorna är hämtade på sundsvallsminnen.se befolkningsutveckling.
Veteranbilar
Är bilar kultur? Veteranbilar är ett rullande kulturarv, ett slags museum på hjul.
Länsmuseet Västernorrland har som uppgift att vårda, dokumentera och väcka intresse bl.a. för ett kulturarv i en snart en hundraårig historia av ”hjulspår”. Se Motorhistoriska Riksförbundet, bl.a. sidorna 6-12 finns mycket att läsa om länets och Sundsvalls historia om bilismen. De två första bilarna i Västernorrland som fick igenkänningsmärken (dåtidens reg.skylt) meddelades den 23 april 1907 och var Y1 ägare A.T Rusell Härnösand och Y2 ägare Doktor S. Holmblad Sundsvall.
Intresset för veteranbilar är stort i Sundsvall. På onsdagkvällar under sommarmånaderna juni - september finns Sundsvalls Motorveteraner med många fina ekipage uppställda på Stora torget i Sundsvall. De fina bilarna är ett uppskattat inslag på Nationaldagen den 6 juni, på Stenstadsdagarna i september och vid flera andra tillfällen.
Foto: Sundsvalls Motorvetereaner
GA skolan. Gustaf Adolfskolan.
Skolan består av tre byggnader: huvud-byggnaden från 1892, en gymnastikbyggnad från 1921 och en mindre byggnad från 1959. Beslut om byggnadsminnesförklaring togs av Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1997-06-13.
Det finns skyddsföreskrifter för skolhuset och gymnastikbyggnaden vad det gäller exteriörer.
Foto: GA skola
För skolhuset gäller även korridorer och trapphus. Byggnaderna ska underhållas så att de inte förfaller och eventuella arbeten ska utföras med traditionella byggnadsmaterial så att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Uppgifterna är hämtade hos Länsstyrelsens beskrivning av kulturmiljöer.
Text under bilder
Text
