Primus K-märkt
S/S Primus är svensktillverkad k-märkt bogserbåt.
Primus beställdes av Fredrik Bünsow, byggdes av William Lindbergs mek. verkstad i Stockholm och var klar 1875. Primus verksam som timmerbogserbåt fram till 1960. År 1962 såldes hon till skrotning, men SCA köpte tillbaka båten och byggde om den till kättingbåt och försåg henne med en dieselmotor.
S/S Primus skänktes 1984 av SCA till Medelpads sjöhistoriska Förening . Efter sju års renovering återinvigdes där man bytte tillbaka till en ångmaskin som deponerades av Sundsvalls museum.
Primus gick under en tid i passagerartrafik till Tjufholmen.
2005 K-märktes Primus.
Källa: Sjöhistoriska museet Primus (sjohistoriska.se)
Idag ligger Primus för ankar ute vid Carlsvikspiren.
Där finns både Restaurang och Café
Svea biografen
Svea biografen
I december 1895 gjordes den första filmförevisningen i världen. Inom ett år nådde filmen till Sundsvall. När man tänker på dagens teknik att filma, fota, spela upp och bevara bilder är det en fantastisk utveckling som skett. För att inte tala om AI som nu är på frammarsch, en hisnande teknik som vi förmodligen inte ens kan föreställa oss framtiden.
Det kan vara skönt att blicka tillbaka på bilder för några decennier sedan och kanske minnas hur det var en gång på biografen.
Biografen Svea i Sundsvall, som öppnades 1906 är en av Sveriges tidigast bevarade biografbyggnader. År 1986 lades verksamheten ned men Svea-biografen förklarades 1988 som byggnadsminne och restaurerades 1994. Idag används den främst som teater. Källa Sundsvallminnen
Sveabiografen ritades av arkitekt och konstnären Ragnar Östberg 1866-1945 - Stadshusets i Stockholm skapare. Källa: Helge Höglunds bok Hus och människor.
Foto: Televerket Radio
Fotograf okänd. / Sundsvalls museum
Foto: Per Åke Sundholm 1996
Sundsvalls Museum
Rundradion kom till Sverige under 1920-talet. I Sundsvall byggdes den första radiostationen, på Skönsmon och låg strax nedanför nuvarande Skönsmons skola. Den första officiella sändning var en gudstjänst från GA kyrkan den 15 februari 1925.
För att kunna lyssna till sändningarna använde man kristallmottagare med hörlurar. Under 1930-talet ändrades tekniken så alla i rummet kunde lyssna samtidigt.
1949 påbörjades bygget av en mellanvågsändare, då i Skön, hela stationen var klar 1950. Två 215 meter höga rödvita master restes.
I mars 1978 lades radiostationen i Skön ner, men masterna stod kvar ytterligare några år. I december 1996 sprängdes masterna med hjälp av 2,5 kg dynamit . Ett välkänt landmärke och en del av radions historia i Sundsvall försvann.
Radion har genom de snart gångna 100-åren tjänat som en viktig informationskälla och haft stort utbud av underhållning i olika former. Radion skapade också gemenskap när man samlades kring den och lyssnade på t.ex. en radioteater eller ett sportreferat .
Med dagens digitala möjligheter lyssnar vi på det vi vill, när vi vill och vart vi vill.
På ett sätt är vi tillbaka till hörlurarnas tid, eller hur?
Sunds vallar blir Sundsvall
Den gamla kartan från 1642 visar Sidsjöbäckens utflöde till Selångersån, vid den s.k. Åkroken, där fanns också Sunds vallar då platsen för Sundsvall stad bestämdes år 1621. Idag finns Mittuniversitet där. Nära ån finns de s.k. Salanderska uthusen från mitten av 1800-talet. Länsstyrelsen och Byggnadsnämnden i Sundsvall lät Q-märka de gamla uthusen i mars 1994. Reparationer pågår!
Salteriet på Skönsmon. Foto: Privat
Platsen förändras. Salteriet strax söder om bygget. Foto: Norrlands bild 1953
Området 2022. Foto: Privat
Här visas bilder från ett Salteri på Skönsmon som var verksamt från 1940 och ett 20-tal år framåt.
Ett varm tack till Birgit Karlsson, medlem i Gillet, som skänkt oss bilderna. Salteriet låg vid stranden strax innan Vindskärsvarv.
Förutom att fisken saltades ner, så gjorde man surströmming och även beredde lutfisk. Vid god tillgång på fisk exporterade man bland annat till Polen och Ryssland.
Fisk salteri på Skönsmon
Västra Station Sundsvall
Västra stationen 2022. Inrymmer nu ett Cafe öppet månd-fre 9-15
Ritning från 1985
Foto: A Stjernberg Sundsvalls Museum
Ritning från 1947 inför en ombyggnad.
Foto Järnvägsmuseet
Järnvägsmuseet i Gävle har haft vänligheten att skicka oss ritningar på Västra stationen, från 1885 inför nybyggnationen samt från 1947 inför en ombyggnad. Vi har även fått ett urklipp från Sundsvalls Tidning 18980421 om en brand som startade i stationsmästare Tells bostad på övervåningen. Bohag förstördes men huset kunde räddas i tid.
Ett stor tack till Järnvägsmuseet!
Saluhallen i Sundsvall
I Holmströmska huset (1896 ) låg Sundsvalls Saluhall. Här såldes ost, grönsaker, kött, fisk, blommor, bröd mm. På 1950-talet ville Konsum bygga ett nytt varuhus invid torget. Rivningsrisken var uppenbar med en total förändring av stadsbilden som följd. Men istället gjordes en framsynt satsning och varuhuset inrymdes innanför de gamla fasaderna vilket bevarades som ett skal.
Text hämtad ur foldern "Stadsvandrings & Kulturguide Sundsvalls Kommun. Gillet har varit medfinansiär till denna folder.
Fotografierna är från Norrlandsbild/ Sundsvalls Museum
Sundsvalls hamn med tullhuset. Vykort
Båttrafik på Selångersån 1930-tal.Puckelbron byggdes 1927. Fotograf: Okänd
Aramis 1959, Norrlands bild
Prince Gustaf, Fotograf okänd
Segelfartyg och passagerarbåtar trafikerade vår kust i stor omfattning under slutet av 1800 och en tid in på 1900 talet.
Långt innan bussar och bilar trafikerade våra vägar var det på andra sätt man fick ta sig fram och ofta var vattnet man färdades på.
Samtliga bilder hämtade från Sundsvalls museum.
Kumo
Villa Kumo Fotgraf okänd Villa Steninge Foto Norrl.bild Tore Persson
Sundsvalls Museum
Kubal bygger ut, Foto Tore Persson Foto Privat
Sundsvalls Museum
Kumo, en plats strax söder om Sundsvall. Namnet är förmodligen bortglömt och många Sundsvallsbor har nog aldrig hört talas om det. Platsen var belägen vid den södra kustremsan av Sundsvall, strax innan Fläsian. Idag finns Kubals fabrik på platsen, allt annat som vackra sommarvillor, bostäder och två havsbad är borta.
Det mesta försvann under 1960-talet.
Rådman Svante af Sandeberg byggde sin sommarvilla
på platsen 1889. Vid köpet fanns namnet Littera Q på handlingarna och blev ett passande namn på sommarvillan, Villa (Q) Kumo, vilket sedan blev Kumo med hela samhället. Den vackra naturen vid havet tilltalade fler person under slutet av 1800-talet. Bankdirektör Berggren byggde villa Steninge, konsul Berg hade också en vacker villa i närheten.
I ett Salubrev från 1898 kan man se att även Gottfrid och Frida Stéenhoff haft sin sommarvistelse vid Tallmo - Kumo. På en karta från 1916, som togs fram när man drog Ostkustbanan genom området visar många intressanta namn på tomtindelningarna. Med tanke på att Kumo är en del av Sundsvalls historia skulle det vara trevligt om namnet får finnas kvar, förslagsvis på en gata, park eller annan allmän plats på Skönsmon.
Draghällan
Foto: Marcus Eriksson
Foto: Norrlands bild Sundsvalls Museum
På ett skär i Sundsvallsbukten ca 5 km från staden, finns Draghällan en fyr som syns från E4 syd, men som inte väcker någon större uppmärksamhet idag.
För Sundsvall som en gång var en riktig sjöfartsstad, både vad det gällde lastfartyg och passagerarbåtar, kom fyren på skäret att få stor betydelse.
År 1878 godkände Kungl. Maj:t fyrplatsen som kombinerades fyr och bostadshus. Den första ljuskällan var en fotogenlampa. 1890 utrustades fyren med en mistlur som drevs för hand.
Huset på skäret byggdes om och till flera gånger genom åren, även på höjden till ett trevånings hus.
1942 uppfördes ett 13 meter högt fyrtorn av betong och 1945 bar det dags för ny utbyggnad samtidigt som vatten- avlopps och värmeledningar installerades.
I mitten av 1950-talet drogs en elkabel ut till Draghällan, 1966 automatiserades fyren.
Efter det behövdes ingen fyrvaktare på platsen längre och bostadshuset kunde rivas.
Endast fyrtornet finns kvar. Draghällan och fyren är också en viktig del av Sundsvalls historia.
För den som vill veta mer finns mycket skrivet om Draghällan och många bilder finns på Svenska Fyrsällskapets hemsida. Se länken.
Källa: Riksantikvarieämbetet och Svenska Fyrsällskapet.
Draghällan, det var här segelfartygen fick drag i seglen efter att Tjuvholmen stulit vinden från dem.
Kubikenborgs skola - samma arkitekt som Sundsvalls gamla brandstation.
I takt med att sågverken byggdes upp runt våra kuster under senare delen av 1800-talet, ökade behovet av arbetskraft och därmed var inflyttningen till våra trakter stor. Folkskolestadgan från 1842 gav att alla barn skulle gå i skola. Ett sätt att lösa skolfrågan, var då många sågverksägare startade egna s.k. bolagsskolor. Träpatronen Enhörning på Kubikenborg lät bygga upp sin bolagsskola, det första skolhuset 1885 och nästa skolhus 1899.
Det senare ritades av Knut Gyllencreutz, en av stadens mest anlitade arkitekter och har en vacker träarkitektur som var populär vid 1800-talets slut.
Området runt båda dessa skolhus och byggnaderna är Q-märkta. Enligt Sundsvalls Museums besiktningsdokument från 2015 står bl.a. att ” byggnaden inte får rivas, träpanelen ska bevaras och rustas med ursprungliga material.” Skolhusen är en av landets få bevarade bolagsskolor. De är belägna strax sydost o Skönsmons kyrka. Den äldsta byggnaden från 1885 ägs idag av Finska Föreningen och i den från 1899 har Kvartersteatern sin verksamhet.
Kubikenborgs bolagsskola 1885-1920, därefter folkskola till 1982.
Kubikenborgs Herrgård 1874-1953
Strax nedanför Skönsmons kyrka där Molin bil finns idag byggdes Kubikenborgs Herrgård upp 1874 av träpatronen Johan August Enhörning. Allt började med köpet av en bjälkgrop nere vid vattnet som senare utvecklades till ett sågverk på platsen. Här har en stor och rik del av Sundsvalls historia utspelat sig. Efter att brorsonen Erik August Enhörning tog över efter farbroderns bortgång 1885 blev det den verkliga storhetstiden för Kubikenborg. Furstar och kungar besökte den vackra platsen. I Sundsvalls Posten 1956 har Enhörningarnas liv och leverne inletts med texten:
”Så öppnar sig Kubikenborg för våra blickar likt ett sagoslott”
(Källa: Sundsvalls-Posten 1956-12-24)
Under 1930-talet övergick allt till SCA.s ägor och drevs vidare. Innan herrgårdens huvudbyggnad revs 1953 användes den som barnhem till finska krigsbarn under några år från 1942 och framåt. Flyglarna stod kvar, en till sent 1990-tal och en av dem strax in på 2000-talet.
Heffners- Norra Kajen
Bilder. Vy del av Heffners området. Promenadväg längs stranden där sågverksområdet fanns.Heffners herrgård vackert renoverad 2019.
Heffners - Norra Kajen.
Namn på en plats har ofta något att berätta för oss. Borde vi vara mer rädda om gamla namn?
Heffners Allé är ett av gatunamnen i den nya delen av Sundsvall vid den norra strandkanten, så lite av namnet är bevarat.
Per Fredrik Heffner f. 1788 i Ronneby – d. 1873 i Sundsvall, var grundare av Heffners sågverk. Heffners sågverk, ett av Sundsvallsområdets första och största. Kring Heffners växte samhället Skönsberg upp i mitten av 1800-talet, då som ett sågverkssamhälle. År 1868 byggde Heffner den första ångsågen. Närmast sågen byggdes herrgård, kontor och en del bostäder. Så småningom tillkom också skola, butik mm.
Den fina Herrgården var nära till förfall när den år 2019, till många Sundsvallsbors glädje, renoverades och därmed räddades till eftervärlden. Mer finns att läsa på Sundsvallsminnen:
Birstahemmet även kallad Sköns Fattiggård
Fotograf Okänd. Sundsvalls Museum Vykort Norrlandsbild Bosse Ericsson
Bilderna är från Digitalmuseum Sundsvall
Birsta, "Sundsvalls köpstad" idag - en gång en bördig jordbruksmark.
Den vackra slottsliknande byggnaden på bilderna var Sköns Fattiggård byggd 1891 och revs 1964, endast 73 år senare! Tänk om......!?
I Sundsvalls Tidning 1891-11-02 med rubriken "En fattiggård" finns en intressant artikel om denna byggnad och hur det kom sig att man byggde så stort och vackert för fattigt folk.
https://sok.sundsvallsminnen.se/dokument/info?AID=24482&TES=Dtextp
Sundsvalls slalombacke
Sundsvalls slalombacke på Södra berget invigdes 1937-03-08.
Slalom var för Sveriges del vid den tidpunkten en ung vintersport och de första tävlingarna i landet kom att äga rum just i Sundsvall!
Backen invigdes med pukor och trumpeter, tal och tävlingar och därtill en publik om ca 2000 personer. I invigningstalet påstod kapten Rimfors ” ….att Sundsvall nu kan axla värdigheten av ett nordiskt Garmisch-Partenkirchen…. ”
Redan 1935 fanns Gillestugan på bergets topp. Många har uppskattat och njutit av gott fika i den trevliga miljön. Gillestugan var ett av de många välgärningar som Sundsvalls Gille stått för i staden.
Nu, så här 85 år senare är det fortfarande full fart i backen. Det är väl få städer som kan erbjuda en sådan fantastisk anläggning, som dessutom ligger så centralt. Inget Garmisch-Partenkirchen men väl en fantastisk friluftsanläggning och ett förstklassigt hotell på toppen.
Visst har vi mycket att vara stolta över i Sundsvall!
VARFÖR KÖPMANGATAN?
Ortsnamn, dvs. namn på orter, gator, parker, torg, sjöar, öar, torp, osv kan ibland väcka en fundering varför de heter som de gör. Bakom namnen finns oftast en tanke och en historia som speglar samhällslivet vid de tidpunkter de tillkom.
Köpmangatan i Sundsvall hette en gång Staketgatan. Den gatan var Sundsvalls stadsgräns mot söder och namnet är lätt att lista ut varför.
Innan branden var det tänkt att staden skulle växa söderut och man anlitade arkitekt
P G Sundius att uppföra förslag till ny och utvidgad stadsplan. Staketgatan skulle bli centrum av Sundsvall och då måste det bli annat namn. En gata i centrum skulle ju givetvis ockuperas av affärsmän och då passade ju namnet Köpmangatan bättre.
Men utvecklingen blev att centrum i stället kretsar kring Storgatan.
Tullkontrollör Johan Tjernberg, en av grundarna till Sundsvalls Gille var en stor kännare och beundrare av Sundsvall. I Sundsvalls Posten 1951-12-08 gav han uttryck för tanken att eftersom handeln var bäst vid Storgatan och Sjögatan så borde kanske Köpmangatan byta namn och förslagsvis heta Ordensgatan, Ordenshusgatan eller Kapellgatan.
Med tanke på de rörelser och verksamheter som finns utmed Köpmangatan så hade det varit ett passande namn och därmed skapat en annan historia.
https://sok.sundsvallsminnen.se/dokument/info?AID=17278&TES=Dtextp
På Riksantikvarieämbetets hemsida finns mycket intressant att läsa om ortsnamn, om vem som bestämmer över namnen och vad lagen säger.
På facebook finns fler bilder från Köpmangatan.
Sundsvalls barnkrubba och Sundsvalls första kommunala daghem
Nyutkommen bok dec. 2021 av Lena Nyman-Ågren
"Berättelsen om Sundsvalls barnkrubba och Lillgården"
Rädda den unika Lillgården, så löd rubriken i ST 27 nov. 2004.
Huset som byggdes 1894 efter ritningar av Gustaf Hermansson
var, under flera år, hotat av rivning då man ville ge plats åt ett scenhusbygge.
I artikeln ovan från 2004 står skrivet " i Sundsvall finns troligen inget byggnadsminne som rör kvinnors och barns vardagsliv."
Huset finns kvar och en vikitig del av Sundsvalls historia räddas också genom boken "Berättelsen om Sundsvalls barnkrubba och Lillgården." Boken ger oss bl.a. en inblick i den historiska sågverksepoken, då Sundsvalls befolkning växte enormt. Samhället förändrades och livssiituationer påverkades så även för de minsta. Många barn arbetade men många barn lämnades också vind för våg utan tillsyn, i en tid då samhället saknade ett socialt skyddsnät! Detta oroade och man insåg att något måste göras!
I boken ”Berättelsen om Sundsvalls barnkrubba och Lillgården” få vi följa hur detta samhällsproblem löstes, hur Sundsvalls barnkrubba kom till och det som i början av 1950-talet blev Lillgården, Sundsvalls första kommunala daghem.
Huset har allt sedan det byggdes använts i någon form till barn- och ungdomsverksamhet.
Nu är Lillgården ny hemvist för "Unga Filmare" .
Bilderna finns även på Facebook, Sundsvalls Gille
Sundsvalls Flickskola stod klar 1892 Kyrkans Hus o församlingshem från 2005
Gustaf Adolfs kyrka, Sundsvall stod klar 1894 En ombyggnad gjordes 1952
Arkitekt till dessa två byggnader var
Gustaf Hermansson (1864-1931)
Bänkarna i Sundsvalls kyrka äro ett godt alster af stadens egen industri. De hafva nämligen förfärdigats af snickerifirman S. & K. Landqvist. (Källa:Sundsvalls-Posten
1894-07-30)
Snickerifirman låg strax söder om fd. Kubikenborgs sågverk där KUBAL finns idag.
År 1878 fick Sundsvall sin första vattenledning som gick från Sidsjön till "allmänna utkastare" (pumpar) därman fick hämta sitt vatten. Tidigare hämtades vattnet ur olika brunnar där vattnet ofta var förorenat. Ungefär samtidigt byggde man en vattenreservoar,
Vattenledningsborgen ligger i närheten av Norra berget. Reservoaren kunde rumma 1260 kubikmeter vatten när den var full.
På 1920-talet fanns ett café på taket till Vattenledningsborgen och på sidan fanns kanoner som avfyrades vid kungabesök eller när årets första fartyg kom in till hamnen. Varje sista april avfyrades också fem skott för att hälsa våren välkommen.
Vattenledningsborgen hade varit i bruk i nära hundra år innan den stängdes ner under 1980 talet.
Källa: Mitt Sverige vatten & Avfall
Se fler bilder på facebook, SUNDSVALLSGILLE. Från hemsidan kan du komma till facebook genom att klicka på symbolen meed f
Sundsvalls Folkbank 1890-talet
Foto: Okt 2021 / Privat
Nu då bygget av ett nytt nav för Sundsvalls stadsbusstrafik har påbörjats kommer det f.d. bankhuset invid Esplanaden riktigt fram i blickfånget.
Foto: 1891 fotograf okänd./Sundsvalls Museum
Sundsvalls Folkbank bildades 1868 med lokaler i det nyuppförda Stadshuset. Efter stadsbranden 1888 fick man flytta till tillfälliga lokaler och några år därefter byggdes det nya praktfulla bankhuset upp i kvarteret Försöket invid Esplanaden.
Byggnaden är ritad av arkitekt Adolf Emil Melander som även ritat Rahmska huset strax intill.
Uppgifterna är hämtade ur Helge Höglunds bok, Hus och människor.
Amoy,Kubikenborg år 1864
Vykort över Sundsvalls Hamn.
Sundsvall- skeppvarv och segelfartyg.
Under delar av 1800-talet var Sundsvall en av landets allra främsta skeppsbyggnadsorter. Det största varvet av alla i Sundsvallsdistriktet var
Sundsvalls skeppsvarv, ca 160 fartyg gick av stapeln där.
Det var många vackra skepp som byggdes och i länken nedan kan du både läsa om dem, se tavlor där de är avbildade samt läsa om flera skeppsvarv i området. Rekommenderar ett besök på Norra berget /Hantverksmuseet där tavlorna finns bland mycket annat intressant från sjöfarten.
https://sundsvallsminnen.se/naringsliv/sjofart-3/varv-rederier/forteckning-over-varv-och-rederier/
Till största delen var det sågverkens behov att kunna skeppa ut sina varor som startade de många skeppsvarven. Vid flera sågverk fanns stapelbäddar där segelfartygen tillverkades. Rosenborgs sågverk och varv fanns strax öster om staden och därefter Mon och Vindskärsvarv för att nämna några. Även vid Kubikenborgs sågverk tillverkades ett par segelfartyg, en av dem var Kinafararen Amoy år 1864.
Efter 1880 kom ångfartygen av metall att konkurrera ut de vackra segelfartygen av trä
och skeppsvarven lades ner allt eftersom.
Visst skulle det väl vara trevligt med ett minnesmärke av något slag nere vid Hamnparken som påminner om denna betydelsefulla tid för Sundsvall?
Vad tycker Du?
Foto: A Nordlinder Sundsvalls Hamn
Sundsvalls Centralstation 1926 och 2021.
Inskriptionen på platsen där första spadtaget togs. Kung Gustav V inviger Sundsvalls Central 1927. Första spadtagt vid Kumo.
Foto: Privat Fotograf. Okänd Fotograf okänd, Järnvägsmuseet
Det första spadtaget till Ostkustbanan, sträckan Gävle - Härnösand, togs ute vid Kumo, strax innan Fläsian. Där, i en bergskärning, finns inskriptionen "Här togs första spadtaget för Ostkustbanan den 6 mars 1916".Då var det ånglok som tuffade fram på spåret och bommarna vevades ner manuellt. Vid invigningen av Ostkustbanan stod folk och vinkade med flaggor när tåget passerade. Det var en stor händelse som måste firas.
Två vackra lyktor på Norra Berget
År 1958 flyttades två gamla gaslyktor upp till Norra berget, och placerades utanför Hantverkshuset.
Sundsvalls Fornminnesförening gjorde allt för att rädda och rusta upp de två gamla gaslyktorna som en gång tjänat nere i staden. Det blev en kostsam historia, men vad vi ser idag så lyckades man väl, vilket vi Sundsvallsbor får vara tacksamma för.
I en artikel i Dagladet den 14 dec.1998 skriver Tord Lundgren bl.a. ”Nu ska två av Norrlands äldsta och bäst bevarade gaslyktor renoveras upp i nyskick. Det är inte vilka gaslyktor som helst. Man skulle kunna säga att det är gaslyktornas Rolls Royes som stormrika träpatroner i Sundsvall bekostade i samband med stenstans byggande efter stadsbranden”
År 1933 släcktes den sista gaslyktan i Sundsvall och under 1940-talet monterades de flesta av dem ner och skrotades.
De två som nu står på Norra berget lär ha stått vid Västertull (?) och Café Lerkupan i hamnen, sägs ha räddats undan skrotningen av en åkare C A Gustavsson.
Lyktorna är tillverkade av gjutjärn hos firman J & C G Bolinder i Stockholm. De är hela 6 meter höga.
När du besöker Norra berget nästa gång, stanna upp och njut en stund av de otroligt vackra lyktorna.
Tack till Ulf Carlsson Fornminnesföreningen som varit oss behjälplig att hitta informationen ovan.
Dagbladet 14 dec. 1998
Gasverket Sundsvall 1890-1910
Fotograf okänd / Sundsvalls Museum
Texten :
Sundsvalls Gas- och Elverk 1867-1892-1942
Med anledning av gas och elverkens 75 respektive 50 årsjubileum har drätselkammaren äran att inbjuda
Mätarrevisor Herr Rickard Pettersson till enkel supé å restaurant W6 onsdagen den 24 november 1945 kl 19
Klädsel Kavaj. Om svar till ingeniör P Sätterström före den 22 november.
Inskickat av Rune Östberg 2023-03-02
Energiverket 2021. Foto: Privat
Hästar på Sundsvalls gator – Sundsvalls polisen
Hästen har haft många uppgifter i Sundsvall genom tiderna, bl.a. som medhjälpare i polisens arbete.
I januari 1932 klev de första poliskonstaplarna upp i sadeln i Sundsvall. Då inrättades den ridande polisen med fyra hästar i stallet. Som mest hade Sundsvallspolisen tio hästar.
År 1964 upphörde polisrytteriet i Sundsvall och finns numera endast i Stockholm, Västra Götaland och Skåne.
I Stadshuset vid Café Orangeriet strax innanför Visitor Center finns en trevlig utställning att besöka, om Sundsvalls Polisen.
Foto: Norrlandsbild - Sundsvalls digitalmuseum
AB J S Sjölunds Omnibussar mellan 1921-1937
Jonas Severus Sjölund född 1897 i södra Njurunda arbetade på Essviksfabriken i 10 år och längtade efter något annat.
Han lät år 1922 bygga en lastbil för 13 personer eller en last på 1000 kg med rutten Västanå, Skärsätt, Njurundabommen och Sundsvall. Bänkar sattes efter långsidorna och skynken spändes på sidorna och som tak.
I sin bok ”40 år med omnibuss Några tankar och reflexioner” som utkom 1964 berättar han om sitt yrkesliv i bussarnas tjänst. Där finns också Sundsvalls Omnibus 40 års jubileumshistorik.
Han började 1921 i september med busstrafik under mycket primitiva förhållanden. Köpte en Ford på hösten och blev bilförare och kom på att ordna regelbundna turer och redan tre veckor före jul hade han en turlista klar. Han annonserade i lokalpressen och körde mellan Njurundabommen och Sundsvall. Eftersom bilen varför liten skaffade han därefter en fordlastbil.
Företaget utvecklades och fler bussar införskaffades och han utökade rutterna även till Hälsingland och Hudiksvall, samt till Ljungaverk. Företaget avslutades 1937 då Statens Järnvägar förstatligade busstrafiken, vilket var en stor missräkning för J S. Han arbetade konsekvent mot alla tankar på socialisering. Det framgår mycket tydligt av hans bok.
Han arbetade sen i Hudiksvall och därefter i Sundsvall som direktör för Sundsvalls Omnibuss AB.
Efter krigets slut beviljades tillstånd av Statens trafikkommission för resor till Norge. Eftersom det var liten tillgång på mat i Norge tog man helt enkelt med sig mat och kaffe. Det var tomt på varor i butikerna i Trondheim och hotellägarna beställde varor från deltagarna i bussarna.
Foto: J S Sjölunds Omnibuss Ortsjö Njurunda, Gillets arkiv.
Vid nästa besök togs kläder, strumpor, lakansväv, kaffekoppar med i bussen som byttes mot hotellrum.
Sundsvalls Omnibuss AB blev under 1960-talet det första trafikföretaget i Norrland som började med utlandsturisttrafik. Specialbyggda långfärdsbussar med ställbara flygplansfåtöljer. Explosionsfria framdäck, användes, säkerheten framför allt vad det som gällde. Sundsvalls Omnibus AB tog med sig passagerare till långa resor till Köpenhamn, Paris, Rom och Spanien.
Bussdirektören dog 1974 och var då ägare till Hotel Tres Coronas i Benidorm, dottern Helen Sjölund född 1925 tillsammans dottersonen Christer Sjölund född 1945 tog då över verksamheten i Spanien. Severus fru Viola född 1905, ägare till Södra Ljungaverks bussar avled redan 1971. De gifte sig 1926.
Texten sammanställd av Ulrika Hådén
Är idrott kultur?
Idrotten har på många sätt genom tiderna skapat olika livsmönster och utveckling i våra samhällen så visst ingår idrott i kulturen.
Hur har idrotten sett ut är i Sundsvall och Medelpad?
Under 1870-1880 bildades de första idrottsföreningarna i staden. Idrottsparken i Sundsvall stod klar 1903.
På Sundsvallsminnen finns mer att läsa om stadens idrottsanläggningar och föreningar,
https://sundsvallsminnen.se/fritid/idrott/idrottsanlaggningar/
Idrottspparken Sundsvall 1910. Fotograf okänd - Vykort från
Digitalmuseum,
Kubikenborgs IF, fotot från 1919.Fotbollsplanen fanns där
Kubal har sin parkering idag.
Idrott i Medelpad redan 1870-tal
Jack Rönström har ett tidningsurklipp om sin farfar som varit en stor idrottsman i Medelpad.
Med rubriken RÖNSTRÖM EN HÖJDARE skrev Sundsvalls Tidnings
Tony Pettersson den 22 december 1999, en artikel om Medelpads idrott under ett sekel, 1900-1909 (del 1).
Århundradets första stora idrottsstjärna i Medelpad lystrade till namnet
Gunnar Rönström (1884-1941). Han var ett allround-fenomen och hävdade sig på toppnivå i halvdussinet sporter.
Gunnar Rönström tävlade för IFK Sundsvall och representerade Sverige i tre olympiska spel! I Atén blev han femma i längd, sjua i höjdhopp och ytterst nära att gå till final på 100 meter.
Den 27 maj 1900 arrangerade IFK Sundsvall sin första idrottstävling.
Gunnar Rönström vann det s.k ”Springloppet” på stadens gator. Intresset för denna gren var stor med ett tusental åskådare som kantade gatorna.
Medelpad kunde också visa upp en storskytt av världsklass i seklets början, Ossian Jörgensen. Han deltog OS, London 1908 och blev femma i armegevärtävlingen.
I artikeln omnämns vidare att skidor och simning var två andra populära idrottsgrenar.
Norrlands äldsta idrottsförening, Sundsvalls SS bildades 1871. De ordnade simundervisning i Selångersån med över 300 deltagare i början av 1900-talet.
Fotbollen började så sakta rulla igång i början av seklet, ”dock utan ordnade regler eller seriesystem.”
Om oavgjort resultat vid matchtidens utgång så singlade domaren slant och därefter fastställdes slutresultatet.
Artikeln visar att idrotten var stark i Medelpad redan i början av 1900-talet.
Visste du att:
1952 passerar den olympiska elden Sundsvall på sin väg från Aten till Helsiongfors. Bl.a. sprang man från Kubikenbacken (hoppbacken på Kubikenborg) till Idrottsparken i Sundsvall.
Hirschska huset vid torget.
Fotograf okänd, Sundsvalls Museum
Den moderna draken.
Foto: Privat
Vid återuppbyggnaden av Sundsvall efter branden 1888 lät Isaak Hirsch placera en eldsprutande drake i mässing på ett av tornen på sin byggnad, då som ett symboliskt brandskydd. Därefter har draken har blivit en stark symbol för Sundsvall.
Numera finns drakar att beskåda på närmare håll, bland annat på gatorna.
Idén till dessa drakar väcktes av två gymnasieelever 2002.
Sedan 2003 är Drakparaden en årlig tradition som anordnas i maj månad, detta innan årets drakar placeras ut centralt i stadskärnan. Sundsvallskonstnären Christina Beijer har formgivit grunden till draken. Skulpturerna hyrs av företag eller organisationer. I samråd med företagen, designar olika konstnärer skulpturerna på ett sätt som speglar företagens profiler.
Årets drakparad 2021 har pga av rådande pandemi ej kunnat genomföras.
Svenska flaggans dag i Sundsvall 1956
Foto: Norrlandsbild/ Digitalmuseum
Svenska Flaggans dag - Nationaldagen
Sveriges nationaldag firas sedan 1893 till åminnelse av Gustav Vasas val till kung 1523 och av 1809 års regeringsform. Den blev officiellt Sveriges nationaldag 1983.
Innan dess kallades den för svenska flaggans dag. Text från Nordiska Museet
https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/sveriges-nationaldag
Lyssna till Sundsvallssången, som finns här på hemsidan, Litteratur/Musik
Sundsvalls stadshus
Stadshuset 1895-1905. Foto. Sundsvalls museum. Okänd fotograf
Stadshuset 2021. Foto: Privat
Allt sedan Sundsvall grundades år 1621 har det funnits ett rådhus för stadens förvaltning och råd. Under flera decennier fanns rådhuset i olika byggnader och på olika platser. Stadens flytt ner mot fjärden, ryssens härjningar 1721 samt stadsbränderna 1764 och 1803 var några av orsakerna till dessa förändringar.
Sundsvalls Stadshus invid torget är byggt i sten och invigdes år 1868. Här samlades stadens offentliga makt. I lokalerna fanns bl.a. rättsväsendet, arrestlokaler, skolrum och postkontor. Ett hotell med festlokal kom att finnas i lokalerna under en tid, detta då Sundsvall fick stor betydelse för affärslivet under träindustrins utveckling.
Stadshuset är en av de få byggnader som klarade stadsbranden år 1888 och restaurerades därefter.
Allt eftersom befolkningen ökade och Sundsvall växte, förändrades verksamheterna i Stadshuset.
Mycket mer om Stadshuset finns att läsa på Sundsvallsminnen.
http://sok.sundsvallsminnen.se/dokument/info?AID=4851&TES=Dtext
Ryssen var här den 25 maj 1721
Till minne av ryska anfallet mot Sundsvall den
25 maj 1721, reste Sundsvalls Gille ett minnesmonument år 1979, öster om Widesbron där den första striden stod.
Ovanför inskriptionen om Johan Henrik Fieandt på monumentet finns en ingjuten kanonkula från kriget.
Vi närmar oss det datum då detta hände för 300 år sedan. Besök Selånger Pilgrimcenter där det nu finns en utställning om händelsen.
(Publicerat 20210427)
Sundsvall 1921
En tripp i Sundsvalls omgivningar är rubriken på en tidningsartikel i Nya Samhället från augusti 1921.
Här kan man följa med på en tripp och upptäcka Sundsvall för 100 år sedan.
Från Södra stadsbärgets (1921 års stavning) utsikt vid klart väder, kan man se 7 kyrkor.
Hur många kan man se därifrån nu, 100 år senare? Det får kanske bli en trevlig uppgift vid nästa besök på berget.
Vidare skriver man att det finns en helt nyligen modärniserad skidbacke från Södra berget.
Var det kanske föregångaren till den slalombacke som finns där idag? Nuvarande Sundsvalls slalombacke invigdes i mars 1937.
Sundsvalls spårvägar omnämns och vilka platser man kan nå med en spårvagnstur.
Det fanns en hel del att glädja sig åt i Sundsvall för 100 år sedan.
Hur vill vi beskriva vårt Sundsvall för läsare år 2121?
Se artikeln i länken nedan.
https://sok.sundsvallsminnen.se/dokument/info?AID=22188&TES=Dtextp
Foto: Privat Foto: Paul Lindgren /Museet
Högoms gravfält
Högoms gravfält består av fyra storhögar och flera mindre gravhögar. Varje storhög är bygd på resterna av ett långhus. Tre av de fyra storhögarna är arkeologiskt undersökta.
En av högarna innehöll fynden av Högommannen. Lyssna på Berättelsen om Högomsmannen om Sundsvalls grundande och byggande, På Facebook Sundsvall 400 år.
Foto: Utsikt från Vättaberget
Foto: Gravhögarna
Sågverkens författare, Karl Östman
1876-1953
Hur man levde som sågverksarbetare har skildrats av arbetarförfattaren Karl Östman
som i tidningsartiklar och noveller väl skildrat det hårda livet.
Läs vidare på Karl Östman-sällskapets hemsida.
Foto: Karl Östman / fotograf Viktor Lundgren.
Tjuvholmen
Tjuvholmen, är ön som ligger mitt i Sundsvalls hamninlopp. Trots att den ligger så nära staden är det en anonym ö för de flesta av oss sundsvallsbor.
Vad finns på ön?
På toppen av ön finns ett antal stenrösen, gamla gravar från brons och järnåldern.
Vid södra stranden finns den fyr som var verksam fram till 1960-talet.
Foto: Kubikenborgs Herrgård / Sundsvalls Museum
Namnet Tjuvholmen kom av att ön tjuvade vind av segelfartygen.
(När man kom förbi ön blev det drag i seglen och där av namnet Draghällan, den lilla klippan med fyren på strax utanför Essvik.)
Ön har inte alltid varit så anonym för befolkningen som nu. Vad har då funnits där? Ett åttkantigt utsiktstorn (kastell) fanns högt uppe på ön som användes av lotsar och tullare.
I mitten av 1800-talet fanns ett reparationsvarv för fartyg samt ett par stenbrott.
Några bostäder byggdes upp i samband med dessa verksamheter.
På norra delen fanns en ångbåtskaj dit flertalet passargerarbåtar anlöpte dagligen.
En badstrand och en festplats med dansbana var ett trevligt utflyktsmål under lång tid.
I slutet av 1800 talet, ställdes en kolerabarack i ordning, som karantänplats, ute på Tjuvholmen. Detta då en del fartyg kom från kolerasmittade länder.
Med alla de sågverk, som under en tid, fanns utmed kusten, ansåg man sig tvungen att ha ett försvar vid havet. Därmed fick Tjuvholmen en militär historia. Vid andra världskriget befäste militären hela ön och en kanonstation anlades. Då var det landstigningsförbud på Tjuvholmen.
Info hämtat ur skriften ”Tjuvholmens historia” av Christer Christoffersson.
Idag finns inget landstigningsförbud men heller ingen turbåt för allmänheten att ta sig dit ut.
Tjuvholmen, en pärla vid Sundsvalls hamninlopp, att återuppliva eller ska den få ligga där anonym och öde?
Vad tycker DU?
Foto: Vy över Sundsvall / Privat
Foto: Tunadals sågverk /Sunsvalls Museum.
Skogsnärningen
Skogsnäringen är en av Sveriges betydande basindustrier. Medelpad är ett skogsrikt område och fick tidigt stor betydelse för utvecklingen av skogs-industrin i landet och i synnerhet för vårt område. I mitten av 1800-talet, vid ångsågarnas intåg, kom Medelpadskusten att tillhöra världens sågverkstätaste område. Befolkningsutvecklingen tog fart på grund av den stora arbetskraftsinvandringen.
Det är en intressant och viktig tid av vår historia och mer om träindustrins utveckling kan du hitta i länken.
Sågverken lockade till sig stor arbetskraft och människor med olika bakgrund kom att flytta hit till Sundsvall med omnejd. I Skön ökade befolkningen från knappt 900 personer år 1840 till 11 000 år 1890 och på Alnö ökade befolkningen med 389% 1870-1900. I kyrkböcker kan man se att många kom från trakter kring Värmland och Västerbotten. Siffrorna är hämtade på sundsvallsminnen.se befolkningsutveckling.
Veteranbilar
Är bilar kultur? Veteranbilar är ett rullande kulturarv, ett slags museum på hjul.
Länsmuseet Västernorrland har som uppgift att vårda, dokumentera och väcka intresse bl.a. för ett kulturarv i en hundraårig historia av ”hjulspår”. De två första bilarna i Västernorrland som fick igenkänningsmärken (dåtidens reg.skylt) meddelades den 23 april 1907 och var Y1 ägare A.T Rusell Härnösand och Y2 ägare Doktor S. Holmblad Sundsvall.
Intresset för veteranbilar är stort i Sundsvall. På onsdagkvällar under sommarmånaderna juni - september finns Sundsvalls Motorveteraner med många fina ekipage uppställda på Stora torget i Sundsvall. De fina bilarna är ett uppskattat inslag på Nationaldagen den 6 juni, på Stenstadsdagarna i september och vid flera andra tillfällen.
Foto: Sundsvalls Motorvetereaner
GA skolan. Gustaf Adolfskolan.
Skolan består av tre byggnader: huvud-byggnaden från 1892, en gymnastikbyggnad från 1921 och en mindre byggnad från 1959. Beslut om byggnadsminnesförklaring togs av Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1997-06-13.
Det finns skyddsföreskrifter för skolhuset och gymnastikbyggnaden vad det gäller exteriörer.
För skolhuset gäller även korridorer och trapphus. Byggnaderna ska underhållas så att de inte förfaller och eventuella arbeten ska utföras med traditionella byggnadsmaterial så att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Uppgifterna är hämtade hos Länsstyrelsens beskrivning av kulturmiljöer.
